Jag äter troget min jäkla medicin varje morgon. Jag försöker få dagarna att fungera. Men.
Jag kan inte säga att jag tycker det här är roligt. Jag hade sömnproblem innan.
Nu får jag max 4 timmar sömn varje natt.
Jag är så trött så tårarna rinner ur mig, allergin blir värre, utslagen läker inte, blåmärken dyker upp utan anledning och mitt bröst ser ut som en krigszon hos desperate, battered housewives.
Acnen är nån jävla missanpassad version av alien-bombnedslag
(jag opererade mig själv igen, igår, och högg/slet sönder huden som kapslat in en riktigt vidrig liten kapsel. Stenhård var den, med ett hölje och jag vet inte vad jag ska säga Äcklig guckig kärna också.
Sorry för mina nasty beskrivningar... har jag otur kommer jag få ett ärr där. Men ett mer eller mindre, det får väl stå för mina operations-skills och hur jag fick bryt och tröttnade på att den satt där.)
...dom blir upphöjda och ser ut som små kratrar och det GÅR INTE att klämma dom som normala finnar, dom sätter sig på konstiga ställen och jag blir helt skinnflådd... Morran goes mongo och jag har lust att långsamt mörda henne..
Humöret blir sämre, jag orkar liksom inte. Men nu har iaf just den där udda lilla kraterliknande saken lagt sig, kanterna ser inte såriga, förhöjda och infekterade ut. Och jag fick ut skiten. Men om det är sådär man måste göra för att tömma bölderna, så kommer jag inte vara långlivad. Jag borde ha ett hemma-doktorkit.
Jag borde nog prata med Annette istället, kanske...Jag måste få allergimedicin, och jag vill veta hur länge mina jävla sömnhelvetsstörningar kommer fortgå. Och acnen får gärna dra till pipsvängen, tack.
Det var ju det här med att jag oftast inte reagerar så himla bra på mediciner. Mhm. Det verkar ju visa sig ganska klart right about now. Men... Jag är int bitter?
Eeeheheheeeehh...
Nu bränner jag på en kopp kaffe, solen skiner ordentligt för första gången på länge, här kan man ju inte sitta.
Tjaaarå.
Btw...---->
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar