Måndagsmorgon.

Solen strålar ute och jag har faktiskt sovit gott, även om jag kom i säng lite väl sent.
Stora solstrålen kom iväg fint till skolan, den lilla ligger och sover sött på den gosiga pläden i babygymmet.

Solen strålar och nu försöker jag få i mig frukosten, planera dagen och förbereda mig inför ännu ett möte. Ett möte jag måste närvara vid, men tyvärr skulle jag hellre slipa skinnet än att göra just det. Men.. konsten att bli stor är att ta ansvar för sitt liv, sina handlingar, tankar och mående.. och så vidare.

Så. Nu har jag en blogg. Det känns så.. sjukt jävla fånigt. Vi får väl se om den blir helt privat, eller om jag kommer dela med mig. Det är en sak att skriva i en dagbok, eller på en sida där man begränsar vilka som får läsa, som utvalda vänner.. men jag får väl försöka släppa på paranoian och andas lite.

Nu ska jag äta upp mina bran choco flakes (åååh, dom är så sjukt goda, och så känner jag mig lite nyttig och så där duktig som när man käkar sallad till lunch..), brygga mig en stor kopp kaffe och slå mig ned med korsordet, jag tänker inte låta mitt goda humör slippa undan.

Förresten, så måste jag helt enkelt påpeka.. att jag är så tacksam för mitt liv.
De jag ser som min familj. Mina Barn, som är ljusets mitt.
Min älskade syster, som är alldeles för långt borta på sitt eget livsäventyr.
(Jag hoppas vågorna du rider för dig rätt, och oavsett vad som händer och vart du hamnar, så är du alltid, alltid, alltid, min finaste lillasyster. Jag är stolt över dig, du försöker, och det är mer än många gör. Sen att det kan kaosa, det får du bara ta och slåss för att vinna. Vi vet ju att vi kan.
Saknar dig, men nu ses vi snart. Älskar dig!)
Min fina lillebror som är så speciell och annorlunda från mig att jag har svårt att få kontakt med honom, jag tror jag vet varför, men oavsett så kommer jag alltid älska honom, han är mitt blod, min bror, min mammas son, och förhoppningsvis så blir han en dag min vän.
All kärlek, värme, ljus, styrka och trygghet till alla dom där ute i världen som vid det här laget nog vet att jag bryr mig om och räknar dom till min speciella krets.

Nej fan, nu blev det mushy. Herregu!
Kaffe, I´m on my way!


per aspera ad astra.

Nu..
Peace out.