Film, snor och sömnlöshet.

Jag har varit sjuk i evigheter nu, känns det som. 
Den kom smygandes. Och sen, med en jäkla smäll, så slog den till. 
Bacillen. 


Låt mig nu klargöra detta. Jag är emot allt vad gnäll och bitchande över förkylning osv heter. Verkligen. Men vad jag har gnällt! Holy shit! 


Hade jag kunnat få ett ansikte på bacilljäveln som attackerade mig hade det där ansiktet varit gult och blått och väldigt ledset. 
Jag säger då det. 
 Jag har knappt orkat ur sängen på en vecka. Hostar fortfarande som en idiot, snorar äckelskitvider och önskar mig bort bort bort.. Jag var svinsjuk över min födelsedag, vilken grej. Men min fina Pooz med son kom över med choklad, bok, blomma och en massa kärlek. Förlåt om jag smittade er!:(


Jag har hunnit ikapp den senaste, femte säsongen av Cali, jag har filat av desperate housewives och grey´s anatomy, jag har kollat på ett antal skitfilmer (och några bra, som den nya med George Clooney, han är ju för jävla sketasnygg och grym) och nu senast ikväll, en film på tv, faktiskt! Den heter Solisten, kolla upp den på imdb och se den. Jamie Foxx och Robert Downey JR är helt underbara... 
 Nu börjar Tears of the sun, men jag vette fan, jag satsar hellre på en dålig skräckis. Då kan jag krypa upp i sängen och slöglo, som jag gjort varenda kväll/natt nu i veckan. 


Jag önskar jag kunde mörda dom jävla bacillerna, gärna med ett överskott av whiskey, vitaminer, proviva och sex. Tack! Men nej, det enda jag har hemma av den kuren är vitaminbrus och proviva, och hur upphetsande är det? 


Sömnen har det varit si och så med (surpriiise) men jag är inte kinkig, har legat och vilat så jävla mycket dag ut och dag in nu så jag är trött på ryggläge. Ha. Tänker inte ens dra den tanken fullt ut, då blir jag väl deppig också. 


Jag fick min första utomstående-kommentaren här på bloggen också, såg jag. Vad stolt jag blev! Det var ju faktiskt ett inlägg som det brann i fingrarna på mig när jag skrev som blev uppmärksammat (och inte för att det var ett missat stavfel i texten haha) så jag bockar ödmjukt och stort fånigt leende! Nu ska jag bara snyta mig en gång till. 


Jag har saknat att skriva, märker jag, men har inte orken att stirra på skärmen för länge, så jag ger strax upp. 


 Är lite lätt bitter att min träningsstart blivit uppskjuten, och jag kunde inte gå på min aromamassage i onsdags (på min födelsedag) eftersom jag låg som ett kvidande roadkill i sängen och mådde pyton. MEN, nu ser vi framåt, koncentrerar oss på att snyta ut/hosta upp skithelvetet och riktar blicken framåt, har ju nästa vecka på mig, och har fått massagetiden ombokad till torsdag.
 Du kan ju gissa om jag är fetpepp på den, ellerrrr!!! 


Mitt hår tänker jag knappt uppdatera om. det börjar växa ut lite, men jag b o r d e klippa av allt det fulrosa slitna. Men jag kan inte.
 För allt i världen, jag pallar inte fyra månader till med en mamma-frisyr. 
Min mamma var urläcker i den frisyren, men jag känner mig som en utstuderad mupp. Punkt. 
Tvekar om jag ska avfärga det fint chiliröda och tona det chokladbrunt, och sen unna mig löshår i slutet på feb. Vi får se, jag har beslutsångest så det heter duga. Pfffft! 


Har jag en jävla otur så blir kidsen sjuka. Jag märker redan att det tilltagit i snuvan och tröttheten, så det blir att kurera dom ordentligt under helgen. Vi har inte tid med det här kalla snorbergskriget! Vi vill vara pigga, friska och vara ute och åka pulka, göra snögubbar/gummor/djur och snöänglar/lyktor! Sådetså! 


Nu ger jag upp svamlet, och ska försöka undvika att fastna i tears of the sun. 


Jag hoppas ni håller er krya där ute i kylan! 


Pusshej!

...och så var det måndag.

Jag har insett att bloggandet inte sker särskilt mycket på helgerna. 
Jag får försöka skärpa mig lite där!


Det är måndag.
 Det betyder för det mesta dålig sömn natten till, trött mamma som mest segar och muttrar och önskar hon kunde få ta en tupplur utan att ha ångest över att försova sig till dagis. 


Men inte idag, fan i min låda. Ha!


Nu sitter jag och röker en mentholcigarett(right is the way ta go!), 
halvtittar på P3 Guld, väntar på att tvätten nere i tvättstugan ska torka och ptja, är ganska nöjd med förmiddagen.


Hela den här helgen har känts dimmig. Det k a n ha att göra med att jag känner mig sjuk som ett svin. Så det hände inte mycket, förutom mys med ungarna, pulkaåkning(ja, kors i taket, det har äntligen kommit lite snö!) och filmmys med Mims(vi kollade på Precious, den var sjukt fin, och lite sådär gråtjobbig).


På söndagen låg jag och segade halva dagen och ungarna mina var hur söta som helst och lekte och myste med varandra, fixade en eftermiddagsmacka till mig och bara fick mig att vilja äta upp dom lite. Jag kände mig som roadkill, huvudet höll på att sprängas långsamt och halsen kändes tjock som sirap med gammalt dun i. 


Idag gav jag dock fingret åt bacilluskerna. Efter att ha dragit minimarodören till dagis i pulkan så trallade jag iväg till ica och handlade hem lite nödvändigheter, toapapperet är guld värt. 


 Jag har tryckt i mig vitaminer och echinagard halvvägs till helvetet, små mängder kaffe, mycket vatten och några halstabletter. Fick i mig lite frukost, till och med. Iaf nästan, en halv mugg yoghurt. (jag vet. men jag tänker äta en ordentlig lunch!)


Sen tog jag tag i skiten, dammsög vardagsrummet och fick ett produktivitetsryck, så jag möblerade om helt och hållet här inne, dammsög lite till, sen nån vända till i tvättstugan, och sen, om jag orkar, ska jag släpa ut min säng. Japps. Jag ska flytta ut i vardagsrummet. Kidsen trivs med att dela rum, men det är övertrångt för dom, och med leksaker, möbler och skit så är det nästan omöjligt att hålla det det minsta organiserat. Jag skulle vilja flytta till en fyra, men eftersom det inte kommer ske inom överskådlig framtid, och eftersom jag bara sover i mitt sovrum, så får Mims flytta dit istället! 
 Banne mig, Det här kommer bli finfint!


Nu börjar jag känna av tröttheten, har suttit still lite för länge, tror jag. Men bläh. Halsen värker, och jag har varken tid eller ork till att bli skitsjuk. 


Jag måste hitta mina underställskallingar. Vette fan vart dom tagit vägen, alltså. Tröjan har jag koll på, men det är ju underdelen jag behöver. 


Nån mer än jag som tycker det är lite pinsamt att Sossarna och Juholt bara skapar skvallerrubriker istället för att faktiskt leverera en grym, tajt politik? Enat parti? Kom igen nu!! 


Jag kan inte påstå att jag känner mig lockad att stanna ute hela eftermiddagen med kidsen och åka pulka, jag tror faktiskt att min brinnande energi håller på att sina, och jag får klunka i mig lite gottig c-vitaminsbomb a´la juice och klura ut nåt mys att göra inne istället. 


Dom K A N ju faktiskt få fixa till sina rum, om jag nu får arslet ur vagnen och orkar släpa ut madrasserna! Babysteps, right? 


Kaffebryggarn ropar på nyladdning och lunchen känns som att den borde bli gjord. Hare gött så länge då!


Pusshej!

aaaatjooo! -Prosit!

Ja.. Så ska vi alltså få ihop detta... detta som varit, detta som ska framåt, push onforward... 


Jag sitter med ljuv musik omkring mig, min själ fladdrar och tar några tysta, finfördelade tassanden över scenen som nu, här. hos oss.. blir min. Jag vill få det att faktiskt så enkelt(!)  att vara min. 


Det bubblar i huvudet på mig och jag vette fan om jag kommer klara av detta.. Just nu. 




Det bor en annan i min kropp .. hon har den vackraste av själar. hon är kärlek, hon är ELD! 
Och hon berättar för dig hur mycket ja.. hur mkt jag.. ÄÄÄÄLLLSSSKKAAAARR dig.
Det bor en ande vid min fot hur mkt jag älskaaarrr... Det bor en ande vid min fot som blåser värme över huden. Och det kittlas, och du såg jag nog, men när hon andas på mig är det för att jag ska komma och värma dig... ååhååhååhhh ...dig ... dig... Jag älskar dig... 
Och här är jag med allt det där andra..Som gör en människa hel. Och jag hoppas. jag hoppas du orkar och att ängeln i rummet är henne som du ser ~ Ängeln i rummet, det är hon du ser, och att ängeln i rummet är hon du ser... Jag älskar dig.  Jag älskar dig. 




All kärlek till Laleh, som får min hud att dras ihop i en helkroppsrysning, och hur hennes ord talar till mitt inre, och holy fkn shit vad jag faktiskt får drömma. Ett steg taget är ju ett steg upp i världen, och det är inte illa skitet. Babysteps, right? 


Sitter och stönar över att mitt huvud som är igenkloggat med skit (jag är dyngförkyld och fläng) och försöker iaf skriva något sådär läsbart. 




Jag känner mig bromsad, och jag är skitförbannad, jag vill få allt gjort direkt, och hade jag en jävla bil så inbillar jag mig att då har man liksom ingen ursäkt för´t. Men jag måste bli bättre först. Så här kan man fan inte må när man ska börja träna, även om jag har lust att träna stenhårt direkt. Men jag börjar nog mjukt med massagen på onsdag, får mitt hår fixat (nu ska dom vidriga topparna/längderna åt helskotta!!! THANK GOD)  it´s about damn time.. Nu är det dock dags för mig att skölja av mig snabbt innan jag ska kasta in handduken.. Så jag iaf får några timmars sömn. Har tvättid imorn, är inte direkt pepp. Vill ligga nedbäddad och bli ompysslad ist, mellan mina huvudvärksmigränliknande twitchings. Bleh. Sexymothafuckaaah! 


Har för övrigt smällt upp portarna till säsong 5 i Cali nu, so far, so good, men vissa grejer garvar jag bara åt. Och har inte Charlie gått ner lite i vikt? 


Det ska iaf jag göra. Och sen äntligen.... Bara kunna pusta ut :) 


Födelsedagen närmar sig, jag planerar lätt, vette fan. Tror det får bli mys med pooz-familj i veckan och så mys i helgen sen med ev. utgång! :D WOOOT!  


Nej, nu ska jag gå och snyta hjärnan ur mig. Skulle döda för en stark kaffe right about NOW. hahahaha. Kanske inte. Hm. 


Jaja, nog sladderskit för ett inlägg. Hoppas ni där ute njuter av snön lika mkt som mina kids gör! Vi var ute och åkte pulka igår! Det var såååå mys, äntligen!! 
Happy Chinese New Year!
Pusshej!

Tha inturrnett is blackened.

Wiki är nedsläckt, tillsammans med många många sajter som aktivt tar ställning.

Internet väntar spänt, och SOPA (USA-politik - google it!) vill ta ifrån folk rätten till att fritt uttrycka sig. "Censorship bill" of free speech osv osv osv, känns som en regress och en rädsla inför vad internet betyder redan nu, politiskt, mänskligt, i största, röda utvecklingsanda.

 Vad internet KOMMER att  betyda i framtiden.  

Att ha nästan helt obehindrad tillgång till nyheter, människor, media, forum.. 

Att kunna sprida ordet om sanning (oavsett vems sanning det är, det är klart som fan att man får en sur pastill i käften ibland och bara vill gråta och spy lite..), att kunna sitta på facebook och nörda sig, att diskutera politik, leta, lära, uppleva, erfara..  Men ja, jag kan mala på om detta LÄNGE. Poängen är i allafall: SKRIV PÅ, SPRID ORDET, KÄMPA! Stoppa Censuren, för i helveteee! (hah! ~viftar argt med näven~)

https://www.google.com/landing/takeaction/ 

http://americancensorship.org/

Nu byter jag ämne. 

 Jag kan nog ganska lätt bli förbannad, ja. Det erkänner jag. 

Men att triggas igång så jag får ett rött skynke för ögonen, då är det illa. 

Här har jag hittat en hel jävla hög med skit som jag bara måste få ventilera.

Läs om den högutbildade kvinnan som anser att pappor inte ska vara alltför nära sina barn i början (gärna inte under det första året, räkna då in pappaledighet=olämpligt) och tycker att en barnflicka vore bättre! 

Män luktar ju sådär konstigt maskulint.. Sådetså. REGREEESSSS!!!!

http://www.aftonbladet.se/wendela/barn/article11038187.ab

--

"Käppen driver ut galenskapen och ersätter den med visdom." 

Barnaga blev förbjudet i Sverige 1979. Men ändå kan vi alltså nu köpa dom amerikanska, überkristna böckerna som handlar om hur och varför du ska slå ditt barn till lydnad, och varför det ska "kännas" när barnet gjort fel. Allt i Guds namn, såklart. 

Jag står handfallen och undrar vart all galenskap i världen kommer ifrån, är det bara jag som vill isolera mig i ett stort jävla hus långt åt helvete, med världens största bibliotek, uppfostra och kärleksfullt lära mina barn om världen och hur vi måste jobba för att försöka förbättra den, ända tills dom är vuxna, mogna individer? Mjah, kanske inte. Men nästan. 

http://www.aftonbladet.se/wendela/barn/article13575974.ab 

--

Har ni hört talas om boken "Maggie goes on a diet"?

Den handlar om en fjortonårig tjej, överviktig och mobbad, som börjar banta för att bli populär i skolan.

Den riktar sig till 4åringar. Och signalerar gaanska klart att det är kul (och ptja, rätt, coolt, nåt att eftersträva..) att vara smal, att du automatiskt blir lycklig, omtyckt och "rätt". 

Jag minns fortfarande en dokumentär jag såg för flera år sen om småflickor som bantade, tränade och svälte sig, för det är ju smal man ska vara, passerar man 10-strecket som tjock, ja då är det nog försent. 

Jag önskar jag kunde hitta den dokumentären. Många av föräldrarna var ju självklart positiva till att deras barn var så måna om sin hälsa. What the FUCK?????????????

http://www.aftonbladet.se/wendela/article13532606.ab

--

Jag tänker fortsätta på den linjen, indirekt. 

 Jag har en fantastisk, magisk, strålande och otroligt intelligent (och ja, vacker) dotter. Hon fyller elva i april. Hon är en pojkflicka som älskar astronomi, yttre rymden, historia, dans, konst, musik, Harry Potter, Twilight, sneakers (mitt fel), Illustrerad Vetenskap är hennes number one, hennes absoluta favvotidning. Förutom Nemi, då. (Också mitt fel).. Jag skulle kunna droppa en hel lista på saker hon älskar. Men hon är också en otroligt medveten, lillgammal, känslig och empatisk tjej. Och hon avskyr, och jag menar AVSKYR, den sjukliga bilden av samhällets perfektions-idé. Ja, hon har vuxit upp i en genustänkande, feministisk, politisk och väldigt kärleksfull, fördomsfri familj. Ovanlig, får jag nog till och med påstå. 

Men hon skapar sina egna åsikter. Tyvärr är hon redan smått bitter på politikerna och regeringar i allmänhet, annars hade hon nog kunnat bli en lysande politiker en vacker dag. Men jag lär henne även att politik finns i allt omkring dig. Så varje gång du kräver din rätt, säger ifrån om en orättvisa, ställer dig upp och  visar din åsikt (eller tänker tyst och HAR åsikter), så är du politiskt aktiv i ditt eget liv, och påverkar alltså samtidigt andra runtom dig. Handling och konsekvens är också ett populärt ämne;D (Även i uppfostrandet av en envis, tjurskallig, tänkande oxe-flicka som tycker det är pisstråk med sånt som inte intresserar, eller rent av s t ö r henne) Och jag, även om jag ibland vill slita håret ur skallen, slita av skallen och bompa det till döds, erkänner mer eller mindre villigt att jag är sjukligt jävla rosakantat stolt över henne. 

Hon kommer att bli en kvinna att räka med. Hon är ju redan en tjej väl värd att lyssna på och diskutera med!

--

Nu är det ju såhär att ämnet skönhetstävlingar för barn har fallit mig på tungan. Ganska ovilligt, medger jag, men jag kan ju inte titta bort när det serveras på silverbricka (med en JÄVLA massa glitter och gloss på) så jag tänker faktiskt, helt enkelt vara tyst, och bara posta denna länk. Det finns ju en hel del att kolla upp på nätet, tuben till exempel. (Den svenska versionen är inte i närheten så skrämmande som den amerikanska.. Surprise!) 

http://www.aftonbladet.se/wendela/barn/article13575688.ab

"Toddlers and Tiara´s". Youtube it or die. 

--

Ok. Här kommer en till artikel. Jag fastnade på Wendela, och detta är ju värt en fundering.

http://www.aftonbladet.se/wendela/barn/article13040900.ab

Jag tänker att man för det mesta gör det svårare för sig än man måste. Älska dina barn, ge dom det du ser att dom behöver, lär dom, hjälp dom att lära sig själva, att stå själva, älska dom gränslöst och försök vara den bästa och  finaste förälder, alltså människa, du kan vara. Men om jag får sticka in en liten pointer, så kan ni ju scrolla ner nån centimeter efter artikeln och läsa om Amy Chua´s bok, "Tigermammans Stridsrop", där hon förespråkar en stenhård (!) uppfostran utan tid och plats för lek, och pushas stenhårt till framgång. Såg nån intervju med henne, och ptja, jag undrar hur det kommer gå när hennes barn slår ifrån sig, rebellar, kämpar sig fria. Det kommer göra ont. 

--

Och... Kort och gott en känga i röven till alla de fördomsfulla jävla idioter som finns där ute. 

(Där skulle jag kunna berätta en hel del vidriga historier om folks idioti när det kommer till olika hudfärg. Min son är "blandbarn". Jag är svenskt blekvit (hah, vit som snö, faktiskt) och hans pappa är mörkhyad.)

Skönt att se den positiva, glada sidan ibland också :)

http://www.aftonbladet.se/wendela/article12704062.ab

--

Ok. Nu har jag ventilerat klart. Pustar ut, dricker lite vatten, slänger ett öga på ett avsnitt av Californication (my drug of choice) och sen blir det en snabb, välbehövlig het dusch innan sänggåendet i min ljuvligt fräscha, rena och krispigt nybäddade säng. Nattinatt!

Pusshej!

Gäspande måndagsmys.

Jag har hamnat i en sjukligt farlig matkoma,

 en sån där som gör att lutar man sig tillbaka i soffan och gosar på barnen 

i mer än tre minuter så nickar man plötsligt till,

 dreglar lite och sussar tungt..

 Lyckligt omedveten om ungarna som först petar en i ögat,

 slänger en kudde i ansiktet på mig, ger upp och sticker iväg och busar.

 Jaaaagskaintesomnajagskaintesomnajagskaintesomnajagskaintesomna..

Produktiv måndag, annars. 

Fick en massa skit gjort på förmiddagen, 

även om jag önskar att jag fått sova ordentligt.

Jag kanske somnade vid tvåtiden, och vaknar av en "eager beaver";

min ljuva son. Han är en sjusovare, precis som sin mor. 

Han vaknar aldrig före mig! 

Jag får panik, tänker att jag försovit mig,

 kravlar ur sängen och hastar in på toa, kissar,

 blaskar av mig med kallt vatten, fryser ihjäl, klär på mig, 

stirrar planlöst på sonen som glatt sitter på min sängkant,

inbäddad i mitt fortfarande varma täcke.

Jag hoppar runt och försöker få på mig en strumpa

(fortfarande i zombie-mode), dundrar ut i köket för att slänga på 

kaffebryggarn och slänger ett öga på klockan medan jag tänker att fan,

det ordnar sig. Då är klockan kvart över fem på morgonen.

Kan någon säga folkilsk, skitsur mamma? 

Jag muttrade nån ful svordom, slet av mig luvtröjan, gosade ner mig i sängen igen med stränga order till marodören om att bums somna om. 

Han var inte med på noterna, om man uttrycker det milt. 

Jag fick  iaf en timme sömn till, tror jag. 

~milt sliten, trött mamma deluxe~ 

Jag bligade under tystnad på mitt hår idag. 

All toning har nu gått ur, förutom den där grådaskiga

 tuggummirosa färgen i längderna. 

Färgen i resten av håret sitter finfint. 

Jag vill åter igen köra en Britney, 

och funderar på att klippa mig istället, göra en avfärgning(igen..)

 och lägga i en mjuk, härligt chokladbrun toning.

 Bleh. 

No further comments.

Be en bön för att jag lyckas somna till i bra tid ikväll!

Tack för mig. Pusshej!

Genus, innebandy och påverkan.

Jag hade nyss en intressant diskussion om Genus. 
Den kom ur det faktum att flera av oss postat (på facebook)
 om sexismen i innebandyträningen,
 där en tränare har använt ett sexistiskt perspektiv för att lära fjortonåriga pojkar lagspel, försvarsspel. 


Försvarsspelen döpta Petra, Jennifer och Sofia beskrivs i materialet,
det beskrivs hur spelarna ska agera:


"I sängen kan du riva sönder hennes kläder och smiska henne på rumpan"
"Släpp loss monstret, släpp loss Petra".


En annan är: 
"Genom att i rätt läge hångla och tafsa på Sofia får vi ut optimalt resultat". 


???????
VAD I HELVETES JÄVLA SKITHÅL????


Tränaren ursäktar sig med att han inte ställer sig bakom detta alls.
Han blev inspirerad av amerikanska sportfilmer.
Men han ställer sig inte bakom sitt handlande.
Påkommen med handen i kakburken, din jävla idiot?


De långvariga reaktioner, konsekvenserna av hans handlande, 
kommer kanske inte synas på flera år. 
Men pojkar som lär sig, av sin tränare, 
hur kvinnor är och vill bli behandlade, 
även om det handlar om försvarsspel i det yttre, 
är värre än många förstår. 


Ett rövhål till man använder sin egna vridna syn på kvinnor, 
skyller på filminspiration, 
 ÄR en av de personer, som påverkat, inverkat och influerat,
 som dessa pojkar kommer komma ihåg om 20 år. 
Vad dom lär sig.. är helt enkelt fruktansvärt.


Jaja.. Long story short.


Det fick mig att tänka till igen. 
Mina barn blir uppfostrade i självklar genusanda.
På förskolan använder dom inte den synvinkeln längre.
Jag tycker den borde serveras självklart,
lika självklart som jag tycker att barn är barn. 
Dom behöver inte sorteras in i fack från spjälsäng.
Inte flinar man menande när en liten flicka suger sig fast vid sin mammas bröst och menande kommenterar att hon redan vid så ung ålder vet vad som är härligt.. 


Och så fick jag ett mail, av en underbar kvinna.
Hon skickade denna. Och ja. 
Den säger en hel del om hur vi växer upp.
Varför är vi det svagare könet?





Här kommer länkar till artiklar angånende tränaren.


http://www.dn.se/sport/sexism-i-innebandytraning
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article14205834.ab


Leif Winterhof, vice ordförande i Engelholms FBC talar om en miss i arbetet: 
"-Det är olyckligt om det är någon som uppfattat det som kränkande", säger han.




Någon? Olyckligt? Kränkande?
NO SHIT! 
Jävla idiot. 
Varenda läskunnig, intelligent kvinna i Sverige 
(och i resten av världen) fick sig just en smäll.
För att man har en vagina. 


Och det värsta är, att det varken är något nytt, eller särskilt orginellt.
Men sorgligt, det är ett simpelt faktum att denna tränare inte hade gett upp taktiken om han tyckte att den nu fungerade så jävla bra. 
Det är fan så skrämmande att många rycker på axlarna.
Och män skrattar åt det. 


Gör du?






Det är ej heller bestämt om denna 
"otroligt duktiga och omtyckta" tränare
ska få något straff. Jag undrar vad mammorna tycker!


Hur hade folk reagerat om vi vänt på steken?
Ska vi börja snacka hur man ger en snubbe blowjob´s på rätt sätt,
kanske påpeka att grabbarna för det mesta kommer uppskatta
ett finger runt/i anus? Hur vi borde framhäva
och uppskatta deras manlighet? 
Vart ska vi inflika denna härliga, respektfulla vinkel?
Vart vill vi, och vilken kvinna skulle vilja, 
använda något dylikt?


 I köket kanske, när vi lär våra småflickor hur man lagar mat på bästa sätt?


Jag är lite lätt irriterad.

~skrattar ihjäl mig~

läste nyss detta.. och jag dör lite..

 "Men keso är ju typ köttfärs gjort på mumintroll"

Jag vill inte gå, jag hittar inga strumpor!

God morgon!

Poozen tipsade om den här tjejen, 

och här är det underbart att lyssna på, höra hur det funkar 

hos andra, och hur skillnaderna blivit efter medicinering.

Jag ser fram emot att se hur det funkar för mig. 

Aaaatjo prosit! 

"Det är som att ha influensa och 40c feber 

- varje dag." 

Här är en video från en av hennes föreläsningar.

Nu ska jag svepa kaffet och se om jag hittar några strumpor:)

(Vilka småsaker som gör att man ler, hör, tar till sig.
 Och vad skönt det är att känna igen sig, utan att känna sig dålig.)

Jag kommer ihåg det där bolltäcket, det var hemskt! 

..fick prova det på hjälpmedelscentralen.

Pusshej!

Att göra eller inte göra.

Jomenvisst, serru. 

Det här med den där brillianta idén jag och min Pooz hade går inte riktigt i stöpet. Vissa dagar tycker jag det är ett både intressant och kul projekt, andra dagar (som idag) så känner jag mig bara blåst, ointresserad, inte ett dugg "på". 

Ord att lägga till den listan;

Oinspirerad. Osnygg. Skärrad över min egen otillräcklighet.

En jävla massa O-ord. 

Och det är ju varken positivt, produktivt eller pepp.

P-ord är alltså mycket bättre?

Peppar. Penis(!..klart positivt om man har tillgång till en..bah!)
Park. Pop. Pank. Petig. Pillimarisk. Pissig. 

Ptja.. Det är väl lite pö om pö, det där, antar jag.

Jag borde göra en massa skit idag. 

Ringa samtal och boka tider, fixa räkning(som min jävla handläggare borde hjälpt mig med, redan.. fan vad jag ska bli rik och köra upp foten i hennes torra jävla röv. Snart.), boka tvättid.. Har mer lust att gå och ta en nap, peta navelludd, kolla på Californication.. 

Sova. Jag sov helt ok inatt, faktiskt. 

Helt ok, men det måste bli ännu bättre. Det SKA bli det.

Basta! 

Ååååååhhh... basta.. fyfan. 

Med sköna människor och överdrivet mycket öl. 

Fan, jag måste bli barnledig snart. 

En sak som är ett p-ord, 

(ja, förutom porr, pinuppa, pilsk, kom jag på hah) är ju positiv.

 Jag är faktiskt positiv till min lugna viktnedgångsstart.

Jag känner mig hälsosammare, kroppen känns gladare och även om sockersug, väder(snön är borta, det regnade hela natten, 

solen skiner faktiskt.. Men ändå. Vad fan!),

 kyla och trötthet drar ner humöret en del så känner jag mig ändå glad över att faktiskt tagit beslutet. 

Dricker kopiösa mängder kaffe, kan inte hjälpa det,

 men det är bara med mjölk, inget socker!

 Har nog varit kaffesockerfri i över två år nu! 

WOOT!

Mitt andra lilla projekt, min lilla baby, 

är fortfarande i sin linda, men jag funderar en massa på´t, 

och det kommer ta ett tag att få ihop allt, 

men om jag får göra som jag vill,

och det hoppas jag verkligen, så kommer det nog bli jättebra. 

Jag har fina människor runtomkring mig att fråga om råd, 

få stöd och pepp av, och bara ventilera och få ur mig allt över.

Nu ska jag bara försöka göra en ordentlig lista..

Vart la jag det där jävla blocket nu då? 

Kidsen har säkert snott det och ritat i hela.

Jag är värdelös på listor. 

Jag kan ju skriva dom, men tappar jag inte bort den så blir jag överväldigad av alla måsten, och låtsas som att det regnar. 

Jag undrar om vårbubblan är på väg att spricka, jag menar,

 såhär illa har det inte känts på länge,

 och det är fan inte bara ägglossning.

 SÅ lång har jag inte. Och det gör mig lätt betänksam.

Har jag lust att ge mig ut? Försöka? 

Mjae.. Det är väl gulligt, tankegångarna korsar varandra, dock.

Och jag vet hur svårt jag har att bli kär.
Att ens försöka tänka tanken får det att surra i huvudet! 

(Och sen att jag har vissa tvivel på min egen sexighet just nu, i den här kroppen, gör det ju inte direkt så jävla mkt enklare. Hm.)

Nu blippar det i min telefon. Comviq? lol.

Fick i mig en god kopp välling med kanel.

Så nu förtjänar jag en kaffe. 

~strålar ikapp med solen~ 

Igår filmade jag mina kids när dom kollade på 

Silversystrar – Swagger på tuben.

 Marodören röjde loss så jag trodde han skulle ramla ner i golvet

 (han värmde upp med att dansa runt till 

Looptroop Rockers – On Repeat och var hur jävla söt som helst) 

och dotra sjöng med med hennes stjärnklara, ljuvliga röst.. 

Marodören sjöng med i Swagger, han också, och jag dog.
 Så skööön! Min finfina kille! 
(Han stod för övrigt och fetdiggade
 och spelade luftgitarr till Rob Zombie imorse; sjukt bra smak!)

Jag blir bara mer och mer bubblig av kärlek till dom där två, för var dag som går.

Nu har jag laddat kaffebryggar´n, badkaret fylls långsamt
-ångande hett-
med ljuvligt väldoftande kamasutra-oljor 
och jag tänker faktiskt bara slappa och fräscha upp mig.
Bara jag hittar "Samtal med Gud" (bok) så blir det perfekt!

Har en fetskön bild att dela med mig av innan jag går, bara.

Pusshej!

Göra om, göra bättre.

Nu är det ju så att det inlägg som jag lyckades kladda till 

störde mig så jävlarns mycket att det åkte. 

Press Delete; Check!

Så jag tänker bara, helt enkelt, klistra in skiten. 

~Enjoy.
Delar med mig av en ljuvlig låt bara, och ett finfint citat!
Björk – Bachelorette - Strings Version

A woman who is willing to be herself and pursue her own potential runs not so much the risk of loneliness, as the challenge of exposure to more interesting men – and people in general.

-Lorraine Hansberry

(~gårdagens inlägg~ måndag, 9 januari-12)

Vilken dag jag haft idag! 

Vaknade utvilad, vilket är ett under 

(och förtjänar ett fett, svart kors i taket)

och barnen var vilt glada och spända över att få återgå till skola, 

dagis och rutiner. Wow! 

Att jag saknat rutinerna är ett faktum, och i min twistade värld

 är det ett stort utropstecken. 

Jag såg nyaste avsnittet av grey´s idag, käkade lunch samtidigt och pluttade över korten jag fotat från lur till dator efteråt. Solen strålade när vi gick till dagis och jag bara kände livskrafterna återvända efter en sväng nere i rännstenen.

 Eftersom planen med bff´n inte gick i lås så tänkte jag lättsamt att jag inte tänker gå hem och sätta mig framför datorn, som jag brukar. 

Nej. Nej. Nej. Nej. 

Inte idag. 

Ska jag börja mitt liv på nytt, bättre, starkare, gladare, 

så vad är bättre än att göra det med baby steps, idag?

Stoppade hörlurarna i öronen, 

plockade åt mig en metro vid ica och promenerade ner mot hamnen,

 fotade massor, njöt av den friska luften,

 lugnet och den härliga känslan av att bara vara. 

Jag har så många planer, så många tankar och idéer, om vad jag vill bli,

 vad jag vill göra, vem jag vill vara.. 

Och jag ser dom som projekt som faktiskt kan göras,

 istället för att bara.. dagdrömma.

 Kan jag inte få bli kär, bara lite, och få en massa snuskigt,

 härligt, glatt sex, också.. Då vore jag nöjd. 

Viktnedgången fokuserar jag självklart på också,

 jag har +25 kg att ta av, 

tar jag det bara lugnt och ser det som ännu ett projekt som är..

möjligt att föra i hamn.. Då så. 

Nu kommer minimarodören upp igen. För femtioelfte gången.

Nu ville han bara poängtera att han sovit flera,

 flera gånger redan. 

Han vill ha välling. Det är bara en vana, 

jag vet att han är mätt och bara behöver komma till ro.

Då somnar han direkt. 

Men jag har ju lust att sträcka mig efter stekpannan..

(och Trassel bevisade ju bara att den är bra till mångt och mycket!)

Jag är så trött, både mentalt och kroppsligt.

Behöver min lilla egentid såhär på kvällen. 

Behöver få andas ut, pusta ut, luta mig tillbaka, 

vara för mig själv, alldeles allena. Oavsett vad jag gör,

 eller vad jag inte gör, så behöööver jag denna vilopaus. 

Från att alltid behöva ha koll, kontroll, veta allt som pågår, 

underhålla, trösta, torka, krama, leka, läsa, sjunga, laga mat åt..

Jag älskar mina barn mer än livet självt.

Och mina kvällar måste få vara mina. 

Vi får se om han bajsar, då kommer han komma upp igen. 

Förhoppningsvis somnar han efter det, om inte annat. ;)

(Mitt liv~)Titta, vad fint det kan vara!!

Och så slutbilden, förstås.. 

Haha, det känns som att efterkakan hände ute den här gången! 

Nu ska vi se om jag får min fina lilleman att somna,

 innan (!) mitt huvud ramlar av.

 Djupa andetag - tålamod - aaaaoooouuuummmm!!!!

Godnatt, pusshej!