23 april 2012

Mitt hundrade.. Hiipphiiippphurraaaa!

Jag tänker dock inte göra detta till nåt hallelujah-moment. Eller ett sånt där grymt, tårdrypande, tacksamt och lyckligt jävla skitsnacksinlägg. Nope. Njet. No. Nej. Nein. Naaah.


Jag tänker dock:


*Posta skitdåliga humorbilder
*Nämna min skräck för avskurna hälsenor (mina är opererade, jag tror det är därför jag hakat upp mig på´t.. Kanske.)
*Fundera över allmänt nonsens
*Tacka läsarna (eeh.. va? det skulle ju inte komma in tårdrypande pinsamheter här?!?)
*Hoppa av tåget och erkänna att jag nog inte är en skitduktig dagfördagbloggare, för jag är faktiskt bara mänsklig, och när jag mår visset (hah, gullig omskrivning? Någon?) så har jag ju faktiskt inte direkt jättemycket att dela med mig av. Men jag har toppat min topp. På besökare här. Wohooo! Tackar och bockar, hoppas du läser, och återvänder! Hör gärna av dig! Låt oss dricka kaffe över skajp, snacka porr, prissar, progg och annat kul på P. Eller nåt.
*Uppdatera om min avbrutna medicinering (och nej, det är faktiskt inget jag rekommenderar. MEN((!!)) min hud läker. Långsamt, men den gör´t!) 
*Sända ut lite random kärlek och ljus


*Och självklart nämna att min dotter fyller ELVA år IDAG. Jag har köpt presenter, men inte bakat ett jäkla dugg. Än. Det löser sig, sa gumman som sket i badkaret. Jag må vara en tidsoptimist, men jag är galet bra på att baka mumsigheter. Hon överlever nog! :) 











Jag har en förkärlek för skräckisar. Jag har haft det sen barnsben, tyvärr. 
 Det finns ingen ände på det, men jag tar lååånga pauser nu för tiden. Jag har plöjt igenom hur många som helst, men det är några få som satt sig. Som till exempel The Shining. Djurkyrkogården. It. Children of the corn. Omen. 
 Jag klarar inte av skräckisar med konstiga barn, stirriga barn, barn som skär av hälsenorna på folk, ptja.. Typ barn överlag funkar inte för mig. Sen finns det de där psykotiskt galna, lugna, stirriga, tysta, skrikiga... whatevurrr.. Tanterna. Som hon i badkaret. Jag försökte till och med mysa lite med det och hade ett duschdraperi med en skugga av en gammeldags kvinna med en kökskniv i högsta hugg. Det hjälpte inte. 
 Jag råkade ha sönder det, så det åkte inte utan sorg i sophinken. Har fått höra att det inte var ett lämpligt duschdraperi att ha när man har barn. Men Fuck You! Kom igen. Som att det inte är mycket värre vad de ser omkring sig ute i omvärlden, på tv, vad det står på löpsedlar osv. Ett jävla duschdraperi!! Bah. Nu har vi iaf ett rip off. Av Pacman. Men det är ingen Pacman. Då hade det kostat tvåhundra pix till. Det är dock väldigt gulligt, och glatt. Med alla små raringar som Pacman äter. Är inte det skrämmande för barn, med en massa glada gubbar som kommer bli uppätna whenever, så vet jag inte vad som är vad i världen. 
Hårt ska det va! 


Men, åter till skräckisarna. Splatter, gore, massmord och blod, inälvor osv är ingen fara. 
 Det är när det kommer till de psykologiska, de stirriga, de konstiga. Jag gillar´t. Men jag tar åt mig. Liiiite för mycket. Och jag har fortfarande problem med att ha fötterna på golvet när jag kollar på skiten. TÄNK OM!?!?!!!!!!!!!!!!!!


Logiken kan fara åt pipsvängen, anser jag. 


Nu tar vi några peppiga skämtbilder igen, säger vi. För att lätta på stämningen. Jag vet nog att du tänker på de blonda psykfallen i children of the corn, där i början, när dom bara står. 
 Och stirrar.  Mhm. 









Jag tycker ju dessa är helt hilarious. Jag hittade nån annan, nånstans, men den har jag säkert postat redan, så vi håller oss till dessa. Och ja, det är nattetid, men kaffe vore gott. 
 Skulle inte grina över en eller tre mumsiga kladdkakemuffins med grädde och hallon, heller. 

Eller pommes, chili cheese och en stor cola. Tack. Det är inte kul att sitta och längta efter orala förnöjelser. Det är dock bara mänskligt, och hellre det än att drabbas av MensMorran. 
 Mensen kommer närsom, och jag äter hellre EN riesen, än en massa annat skit. 
 Jag har faktiskt riesen. MEN skulle gärna byta det mot my drug of choice; cola. 

Jaja. Har varit duktig idag iaf och gått igenom räkningar, betalat den mest argsinta, styrt kvitton och mailat iväg nödvändigheterna till handläggaren. Ska lägga elräkning och cykelbidragslappen (där jag söker bidrag till en jävla cykel) på lådan imöra. 
JAG VILL HA EN CYKEL! Kärring om hon ger avslag. Då kommer jag seriöst grina. Jag har inte råd! Blerggghhh. 


Jaja, tack läsare för att ni sitter där och smygsurfar. Era goa jävlar. Tack för att ni kommer förbi! 
Droppa en rad lr ett mail nån dag! Puss på er.


Till mina fantastiska, viljestarka, starkt lysande stjärnor på himlen, mina underbara barn. 

Ni får mig att alltid vilja mera, att alltid vilja fortsätta. Ni lyfter mig, gör mig bättre, får mig att utmana mig själv, och kämpa för alltet. <3 Jag älskar er. 

Min fina son är 3 år. Han fyller år i november; min lilla skorpion. 
Min ljuva dotter fyller 11 år. I dag. En rejäl, grundad och envis liten oxe. 
Och jag är så hysteriskt stolt, glad, fånleende och heeelt chockerad. ELVA! WOW! Har vi hunnit hit? Redan? Jag är -nästan- mållös! :)
Och oändligt lycklig över att få vara med på Hennes resa! 
Här är hon, helt ingosad med bästa lillebror. 



Fanfanfanfanfanfanfan. Jag missade filmen! 
Det är Shutter Island på tv. Ja. Jag har sett den. Älskade den. Sönderanalyserade den ihop med Pooz. 
Har  fortfarande inte klarat av att läsa boken. Det är olika från land till land. 
 I vissa länder tror de flesta att det är han som är helt galen. I andra är det tvärtom. 
 Har du missat den filmen? SE DEN! HELT JÄVLA FANTASTISKT BRA! Men se den utvilad, och koncentrera dig. Ha allt du vill ha till, oavsett om det är filt, chips, gurkstänger, kaffe lr vin, redan framme, fixat och klart. För du kommer inte vilja pausa. Ens  för att pinka. 
 Jag lovar!



Mysmarodören ute på rövarstråt! 

Jag kunde faktiskt inte låta bli att posta några på kidsen. Dålig humor i all sin ära, men det är ju bara le en stund-skönt att titta på dessa!!









Man tröttnar aldrig riktigt av all kärlek som bubblar ur kroppen och får huvudet att kännas alldeles lätt och lyckligt, jag kan titta på mina finisar hur länge som helst. 




Okej. Så jag tänkte uppdatera om min ickemedicinering. Inget mer händer än att allt lägger sig, biverkning efter biverkning. Den extrema tröttheten är långt ifrån borta, men jag känner mig inte dålig. Bara trött. Så nu tänker jag nog bojkotta alltet, kika på en film tills hjärnan slappnat av och sen försöka sova. Jag har mycket att göra imorn! <3 


Pusshej!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar