Tisdag, tandläkare, chill!

Sonen hos tandläkaren: Hej, jag heter Liam. Ska jag sitta där? (pekar på grymma stolen) Tandl: Ja, precis! :) (Liam hoppar glatt upp och utforskar med iakttagande blick rummet, knappar och pryttlar. Gapar stort) Tandl: Den här stolen kan åka, som en hiss! Kolla! (Liam åker upp, minimalt imponerad, gapar fortfarande) Tandl: Den lutar sig också, som en säng! Luta dig! (Liam åker bakåt, icke imponerad. Han gapar fortfarande) Tandl: Ojojojojoj vad du kan gapa, (modern tänker: d´oh, redan?) får jag räkna dina tänder? Liam: Hmmmmm....(tänker... .. .. .) Ja. Ok då. (Fortsätter gapa, sen charmar han henne knäsvag, får sin snurra och drar på sig jackan fortare än kvickt) Kom nu mamma, jag är klar!! Tack för idag! Heeejdååå! (flinande stolt moder rusar iväg efter!) <3




Tänk om jag var sådär lugn med tandläkare... Just sayin. 


Nu byter vi samtalsämne innan jag börjar berätta exakt hur jag beter mig och mår innan, under tiden och efteråt, hos tandläkarfan. Bleh!






Nu sitter jag och slappar här en stund, vi har käkat lunch jag och marodören. Kaffebryggaren jobbar segslött och mordiska blickar verkar inte påverka den det minsta. Sicken jäfvel!


Aaaaah.... halva koppen avklarad, lite skit undanplockat, dejt bokad för den sena eftermiddagen, dotra är i skolan och sen ska hon direkt till barnkalas. För övrigt så är jag lite irriterad över det där, hon fick inbjudan IGÅR. 
Jag sa direkt att jag inte hade någon möjlighet whatsoeverrr att styra present, och det är otroligt dåligt planerat. Att inte ens informera föräldrarna om ett kalas iaf en vecka i förväg är rent ut sagt skitdåligt! Men som den smarta jefvel jag är, så styrde vi en present iaf. Vi hade en dvd - fortfarande inplastad - med en jävla bratz-film som skulle ges bort på ett kalas för evigheter sen men det blev ändrade planer, så den har legat. Ingen in den här familjen är det minsta intresserad av bratz.Genus i all sin ståtlighet, men det är rosa, hysteriskt fula, storhuvade töntar som fan är precis lika illa, om inte värre, än Barbie. Så fuck it. Dotra höjer bara brynet åt skiten, och sonen tycker det är mycket roligare med annat. Även om rosa är en av favvofärgerna. Juss sayin. They´ve got style! 
Så, eftersom dotras kompis är en av de hjärntvättade, formstöpta och nuttiplutt-gulliga prinsessuppfostrade ungarna... Så får hon den. Plus en jättefin ask Mims har gjort, den är hjärtformad och jättevackert dekorerad med glitter, paljetter, pärlor osv.. Hon kan, den där! 
 Done and done! Mama saves the day! Woot! lol... 
(Mims vänskap med henne är dock inte baserad på den gullinuttiga delen, utan snarare för att hon gillar hennes sällskap, räddar henne ur ensamheten och förstår hennes problem-hon har grava hörselproblem och är därför ganska utmobbad och utfryst. Och Mims är en varmhjärtad, förstående och empatisk raring.)




Nu är min e.m-dejt här, så nu offar jag. 
Vi ska åka och handla kickbike!
Återkommer!


Pusshej!