I fredags hade jag det lugna bullen här hemma, vinkade av ungarna som gled iväg med morfar till bronx, slöade över kopp kaffe och facebook, shoppade lite vin nere på stan, och hade en händelselös kväll här hemma, själv.
Igår stack jag hem till min bff, min klippa, min syster i sorg och lycka, min pooz. Hennes sons kompis mamma fyllde år och skulle ha hemmafest, bjuda på mat och dryck och ha trevligt, så vi gled dit och det var verkligen.. speciellt. Hon är inte från sverigett, så det var ett hopkok av en massa färggranna människor där från världens alla hörn, och det var roligt. Mindre roligt var det att min iphone, min krycka i livet, blev stulen. Jag är förkrossad, ledsen som fan, upprörd och heligt jävla förbannad på den idioten som stal den. Jag är en fattig jävel som aldrig skulle ha råd att köpa en iphone, jag fick ut min på försäkringen när min son slängde min tele i badkaret... En glad överraskning, kan man säga. Och med adhd-mongohjärna så funkar inte mitt liv utan den där tingesten. Jag har alla mina tider där, alla möten, allt planerat, och viktigast av allt, ALLA mina bilder, mina foton och videos av mina kids. När min dator kraschade lyckades jag rädda bilderna, och har inte hunnit spara ner dom på datorn igen, då det strulade nåt förjävligt. Bilderna fanns i telen, men det gick inte att föra över dom till datorn. Blev tipsad om att jag eventuellt kan få tillbaka dom, om jag gjort säkerhetsuppdatering på itunes.. Hur tar jag reda på om jag gjort det? Hittade inget när jag kollade igenom itunes :S scheisse, motherfuckkkkkerrr!!!!!!!!!!!!! Får jag skjuta nån nu? Är så ledsen.. har inte den ekonomin att köpa en ny, eller begagnad heller, för den delen. Bryter ihop snart med brainmelt. Grät halva natten, och sen försökte jag övertala min Pooz att ha snuskigt letakatten-sex.. (vill ni veta vad det är, så får ni fråga...) Hon var inte helt impad och gick och lade sig istället. Kan ha varit mängden vin och tequila som påverkade, jag vet faktiskt inte. Eller så tänder hon inte på mitt härliga whitemeat. Taskmört, fo sho!
Jag fick en limpa cigg av min styvpappa som varit i Kina med frugan. Att röka dom - dom är ultralight och totalt jävla smaklösa - är lika värt som att suga på en tops. Men ::: Jag hade ju tänkt sluta nu, ändå, så att bli irriterad och förbannad så fort jag försöker få i mig nikotin kanske är en hjälp på vägen, att koppla rökning till ett störningsmoment, liksom! Woot! Eller nåt..... Ska iaf försöka intala mig det, så får vi se hur det går!
Hörde ett riktigt bra citat för en stund sen..
~Sometimes evil finds you, on the road you take to avoid it.~
Så, kontentan av detta är iaf att jag är sjukt deppig, trött och ledsen över min förlorade telefon, saknar min stulna cykel och är iallafall tacksam för att mina goa ungar är hemma igen, att få en megakram av min son som mumlade "saknade dig, mamma, jag älskar dig, vad fin du är!" i mitt öra när han gosade in sig mot min hals var som balsam på såren, och får jag på nåt sätt inte möjligheten att skaffa en ny iphone och försöka se om jag kan rädda bilderna, så får jag försöka minnas att även om dom betyder allt för mig, så är det mina barn som räknas, och jag förlorade "stödkort" till mina minnen, inte det som är det riktiga, det viktiga. Och jag ÄR INTE DÅLIG, för att jag råkar ut för dåliga saker ibland. Jag kan känna mig som en olyckskråka, och deppa, och det är ok, men inte bara.
Nu ska jag pilla i mig min insomningsmedicin och koncentrera mig på att sova. Imorn är en ny dag, och då ska jag spärra telefonen (dom jävla idioterna ska inte tjäna ett ruttet jävla öre på MIN telefon, fuck them!!), polisanmäla stölden, och ringa och kolla om det går under hemförsäkringen. Hade annat att göra också, men det har jag helt glömt bort.. Suck.
Att minnas vad som är viktigast, är vad som räknas, att kunna må dåligt, och sörja det som är förlorat, är helt ok. Men att glömma allt annat och drunkna i dom svarta känslorna, det skadar bara bara mig, och gör inget gott för någon.
Borde jag starta good will-insamling och se om människor är goda nog att donera några korvören, så jag kan skaffa en ny livskrycka? Jag vette fan. Nåt måste jag göra för att ta mig ur min dödligt tunga non existing ekonomiska situation.
Nog nu, nu har jag vältrat mig tillräckligt. Tillät mig att tycka synd om mig själv idag, men vad fan, nån måtta får det vara, och jag har bättre saker för mig. Snart blir jag av med trasiga sängstommar och möbler också! Woot!!
Peace out!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar