Man är ju fundersam, förändringens tid är nu, och jag njuter av vem jag är, vem jag utvecklats till, hur jag lär känna den kvinna som varit dold under trötthet, ångest, rädsla, självvald och självpåtvingad ensamhet..
Hon som vägrar gömma undan sig själv längre, hon som vill vara med, som vill vara allt hon kan vara, och lite till.. Jag vill bara mer och mer, känner mig både girig och vetgirig.
Och fånigt jävla skitlycklig, för det är min tur nu, det är jag som klarat av att ta mig så här långt, det är jag som... Som lever.
Och nu när jag faniminlåda jobbar aktivt med både kost och motion, för jag är ju på väg ner, samtidigt som jag i mig själv bara bubblar uppåt (hahah) och jag ser fram emot att få slå mig ner i en kropp som känns som ~jag~ istället för att undra hur jag skulle känna mig, istället för att önska, istället för att drömma. Så jag har gjort slag i saken, och banne mig, fan.. FYFAN vad skönt det är.
Men nu är jag så sjukt sugen på lite självpepp och förändring, en sån där snabb en.
Sist jag klippte mohawk så älskade jag det, INNAN jag förstörde allt med att bleka ihjäl det, dvs. Då var jag mörkhårig.. Nu har jag typ mellanbrunt med ljusare längder (tacka gudarna för min pigmentbomb, jag älskar´n!) och det är väl ok.. Men fan vad skönt det skulle vara att raka ena sidan, sådär jävla skönt snyggt.. Hm. Håller ju på att spara ut. Men vad fan.. Vårkänslorna pirrar ju, och jag vill känna mig fin MEDANS jag jobbar på resten!
Det tål att tänkas på!!
Nu ska jag mumsa i mig en skål med gröt (med kanel på, fyfan vad gott det är!) och sen stoppa mina barn i säng.. Det blir tidigt sänggående ikväll, känner jag, jag måste umgås lite med Hank och sen sova. Jag ska fan ut och långgå imorn!
Ha en skön kväll, gott folk.
Pusshej!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar